Historia
Sagor och skrönor säger att redan så tidigt som på 1500 talet omnämndes den norska skogkatten i skrift. Då av en präst som hette Peder Claussen Friis (1545-1614). Han skrev: ”Precis som det finns tre sorters lodjur finns det tre slags katter. Först är det den vanliga huskatten som håller mössen borta från hus och lador. Och så finns det här i Norge en särskild slags katt som är luden på hår och rumpa som en mård.” Skogkatten var populär i skrönor och där benämndes den som trollkatt och huldrekatt.
Till och med i den nordiska mytologin tror man att de finns avbildade tillsammans med fruktbarhetsgudinnan Freja, där två stora och lurviga katter drog hennes vagn.
Man tror att rasen härstammar från vikingatiden när vikingarna förde med sig långhåriga katter hem från sina resor i Asien. Dessa katter beblandade sig med den inhemska tamkatten och detta är en förklaring till varför långhårskatter nämns tidigt i den norska historien. Sedan vikingatiden har Norge varit en nation med mycket sjöfart. När man handlade med spannmål och fisk så drog det till sig brunråttor, en råtta som var väldigt aggressiv och svår att bli av med. Då behövdes det en stor, modig och duktig råttjägare. Den fick gärna vara vacker och långhårig också, eftersom en bra skeppskatt även skulle vara en prydnad för fartyget.
Från mitten av
1300-talet till mitten av 1600-talet härjade pesten och under denna tid höll den norska skogkatten på att dö ut, bara de allra starkaste individerna överlevde. I slutet av 1800-talet var den så gott som utdöd på flera ställen i Norge. Den fick även skulden för att ha fångat för mycket småvilt och därför sköt jägarna många av dem. Så de katter som inte användes som skeppskatter sköts till döds och skinnet såldes dyrt.
1938 påbörjades arbetet med att få den internationellt godkänd, men det dröjde hela 40 år till, innan norsk skogkatt godkändes som ras. 1972 skrevs rasstandarden i Norge och en katt vid namn Pan’s Truls fick stå som förebild. Denna katt tillsammans med några andra har haft stor betydelse för den norska skogkatten och Truls återfinns långt bak i de flesta stamtavlor. Rasen blev godkänd 1977 på FIFe:s generalförsamling i Paris och den 1 januari 1978 fick den tävla om certifikat på internationella utställningar.
Den första skogkatten
kom till Sverige 1977. Hans namn var Pan´s Tuppen. 1978 föddes de första kullarna i Sverige som registrerades i Sverak. För att en ras ska kunna växa och utvecklas sunt så är det viktigt att man har avelsdjur som håller hög kvalitet och inte är släkt med varandra. Därför godkändes vissa huskatter som motsvarade kraven för den norska skogkattens standard att användas i aveln. Detta kallades för novisgodkännande och pågick fram till mitten av 1980-talet. Rasen blev snabbt populär och räknas idag som en stor ras i Sverige. De senaste 10 åren har det registrerats runt 1000 norska skogkatter i Sverige varje år.
Den norska skogkatten tillhör gruppen semilånghår. Den har en tjock, mjuk underull och över det har den en lite oljig och vattenavvisande överpäls med täckhår. Den ska ha en stor krage som skyddar bröstet, byxor som skyddar när katten sitter ner samt en lång, yvig svans. Önskvärt är även tofsar på öronspetsarna. Alla färger är godkända utom färgerna choklad, lila, kanel och fawn. När det kommer till mängden vitt får även det finnas i alla former, från några strån till helt vita katter och den är godkänd både med och utan mönster. Norsk skogkatt är känd för att ha ett stabilt och vänligt temperament vilket gör den till en utmärkt familjekatt.
Avelsarbetet är ett pågående och viktigt ansvar för oss uppfödare för att kunna bevara den norska skogkatten och att låta den fortsätta vara den naturliga ras som den är. Att välja en raskatt är också ett konkret sätt att bidra till att höja kattens status och värde i vårt samhälle.
Vi rekommenderar alla att bli ägd av en norsk skogkatt!